Vad är mobbning?

Mobbing, också kallad kränkande särbehandling, är när någon systematisk blir kränkt av en eller flera andra. Det kan drabba både barn och vuxna. Mobbingen kan i sitt uttryck vara subtil, ogenomtänkt på så sätt att den mobbade bemöts så att denna känner sig ovälkommen, utstött eller utfryst. Det subtila kan finnas i det osagda, med blickar, miner eller tystnad. Det kan vara ryktesspridning, hånskratt eller elaka kommentarer när det uttrycks tydligares. I sin mera våldsamma form kan det ta sig uttryck fysiska kränkningar som knuffar, slag eller hot om våld. Det kan också ta sig uttryck i materiell förstörelse av den mobbades ägodelar.

För utan allt som är nämnt ovan kan det på arbetsplatsen kan det yttra sig i att man blir undanhållen information, ignorerad i mötessammanhang, förlöjligad in för andra, blir påförd, skuld eller skam, utsatt för härskartekniker, förnedrad eller bortvald när någon ska befordras.

Mobbaren utsätter den mobbade genom systematisk förföljelse för psykiskt eller fysiskt våld. Inte ovanligt att det är både.

Tecken på mobbing på din arbetsplats kan till exempel vara att du blir ignorerad eller att de andra vet sakar som du inte vet. Det kan också var att du får helt omöjliga arbetsuppgifter och efteråt får till dig att du inkompetent och oduglig. Eller att du blir utskälld av chefen fram för alla eller blir gjort till syndabocken för andras misstag.

Blir jag utsatt för mobbning?

Ibland kan det vara svårt att veta att du blir utsatt för mobbing. Men du kanske känner dig obekväm när du ska gå till jobbet, har olustkänslor inför möten, börjar ifrågasätta dig själv och försöker anpassa dig för att smälta in.

Skam, rädsla för att inte bli lyssnad på och att framstå som svag kan hindra dig från att prata med någon om detta men det är ett första steg som är nödvändigt för att du ska börja att må bättre:

• Du börjar hitta ursäkter för mobbarna

• Du tolkar det som att det är du som orsakar den negativa stämningen

• Du invaggas i en känsla av att det är mobbarna som har rätt och att det är dig det är fel på

• Du börjar försöka anpassa dig efter det som du tror är mobbarnas regler

Jag kan hjälpa dig med att formulera vad det är som händer. När du har börjat må dåligt, eftersom du försöker anpassa dig och göra det onormala normalt.

Du är alltid välkommen att kontakta mig på mejl eller telefon (länk till kontaktsidan) om du vill stämma av med en utan för systemet.

Vilka konsekvenser kan mobbning få för dig?

Det kan få starkt negativa konsekvenser för självkänslan och kan leda till långvarig psykisk ohälsa. Sett ur ett anknytningsperspektiv ligger det djupt i vår evolutionära utveckling att göra allt för att få vara en del av gruppen. När vi levde på den afrikanska savannen för 30 000 år sedan hade det förödande konsekvenser för oss om vi blev utstötta. Att vara utsatt för långvarig mobbning kan leda till skada på anknytningen. Man förlorar tilliten till omgivningen och sina medmänniskor. Detta kan leda till ångest långa sjukskrivningar och mer allvarliga diagnoser som PTSD, utmattningsdepression eller generaliserad ångest syndrom.  

För dig som drabbats av mobbning kan det kännas såhär:

• Du kan ha svårt för att reglera dina känslor

• Kan ha en låg och dålig självkänsla

• Du kan känna dig trasig och utan en sammanhängande upplevelse av identitet

• Du kan ha svårt att fungera i känslomässiga nära relationer

• Du kan ha svårigheter med tilliten till dina medmänniskor

• Du har svårt att känna av dina gränser och svårt att sätta gränser för andra

• Svårt att skydda dig och du råkar ofta ut för svåra situationer

• Du kan känna skam över den du är eller inte är

• Du kan ha svårt att reglera din energinivå. Du är överaktiv eller känner dig dränerad

• Du känner skuld över det som du borde ha gjort eller gjorde, en känsla av otillräcklighet

• Hopplöshet över att aldrig lyckas, som att du sitter fast på ruta ett

• Du har kroppsliga symtom som har känslomässiga orsaker

• Du tolkar ofta situationer negativt och letar medvetet eller omedvetet efter bevis för att det faktisk förhåller sig så

• Du kan ha ett begränsat toleransfönster inom vilket du känner dig trygg med andra människor

Vilka överlevnadsstrategier är vanliga att välja?

Du som utsätts vet aldrig varifrån nästa attack kommer. Därför är du ständigt på din vakt:

• Jag kollar ständigt av omgivningen efter hot och fara i syftet att vara förberedd

• Jag försöker att räkna ut när nästa attack kommer

• Jag är uppmärksam på vilka kläder jag bär så att jag inte väcker onödig uppmärksamhet

• Jag ifrågasätter mig själv och försöker förutse vad det är för fel som jag gör

• Jag försöker att tolka vad som ligger bakom människors agerande i syftet att förstå om de vill mig något ont

• Jag har misstro till andra människor

• Jag är uppmärksam på symptom i min kropp som kan berätta för mig om jag befinner mig i en farlig situation

• Jag upplever mig själv som sämre än andra och försöker att kompensera för detta

• Jag håller mig undan och undviker social aktivitet

Vem blir utsatt?

Innan jag skriver om detta vill jag poängtera att jag på inget sätt vill lägga skulden på dig som blir mobbad. Det kommer alltid vara mobbaren som själv är ansvarig för sitt val av handling när hen väljer att systematisk utsätta sin medmänniska

Det finns många myter om vem det är som har lättast att bli utsatt. Som till exempel att rött hår, glasögon eller speciella kläder skulle öka risken för att bli utsatt för mobbning. Forskningen kan inte bekräfta att denna myt stämmer. Det lutar mer åt att den som mobbas ofta har vissa personlighetsdrag gemensamt - som ängslighet, osäkerhet och dålig självkänsla. Detta kan visa sig i ditt beteende. En hypotes kan vara att det triggar mobbaren på ett sätt så att hen blir aggressiv och väljer att utsatte dig för kränkande särbehandling.

Vem mobbar?

Det finns även många myter om den som mobbar - att hen skulle trakassera sin medmänniska i syftet att dölja sin egen ängslan och osäkerhet. Forskning visar dock att gemensamma drag hos den som mobbar är att hen omedvetet är uppfylld av hämndlust för misshandel och trakasserier som hen själv har varit utsatt för.

Hen verkar inte heller helt förstå konsekvensen av handlingarna, vilken smärta hen utsätter en annan människa för. Det kan finnas en brist på empati. Hen tendera att vara mera aggressiva och impulsiv än andra.

Vad kan trigga stressreaktioner hos dig?

Det kan vara stora individuella skillnader på vad det är som triggar dig som har varit eller fortfarande är utsatt. Det kan vara stor skillnad på hur du försöker att hantera situationen när du triggas.

En trigger kan till exempel vara ställen med många människor, som kan vara svår eller omöjligt att överblicka. Det som triggar i denna situation är att det är omöjligt att förutsäga var ifrån nästa attack kommer. Du försöker att vara uppmärksam på hot och fara men kan inte ha koll på allt på samma gång, vilket i sin tur kan öka ångestnivån till den grad att det blir en panikattack. När du ständigt är fokuserade på hot och fara blir signalerna till kroppen att den ska vara beredd på attack, vilket är som det ska vara i en farlig situation. Men när fokuset på orostankar drar igång kroppen kan det leda till spända och ömmande muskler, uppdragna axlar, ihopbitna käkar och kanske en spänd ländrygg.

En annan trigger kan vara prestationsrelaterad. Man oror sig både innan, under och efter en given prestation. Gruppen som man upplever att man ska prestera inför kan innehålla en potentiell mobbare och man måste vara på sin vakt. Detta ökar också ångestnivån hos den utsatta.

Ett sista exempel på en trigger kan vara symptomen i kroppen. Den egna kroppen borde vara en trygg plats men kan uppleves som obehaglig, otrygg, ibland skrämmande. Symptom i kroppen tolkas, övertolkas och feltolkas. Detta kan också leda till ångest och till att du försöker stänga av känslorna i kroppen.

Du upplever oftast att det är helt och hållet okontrollerbart när tankeprocesserna och kroppen triggas igång.

Vilken hjälp finns att få för dig?

I metakognitiv terapi kartlägger man vad det är som trigger dig som har blivit utsatt. Man kartlägger därefter vilken process som triggas igång, vad som händer och vilken konsekvens det får för dig.

Det kan vara orostankar som ”tänk om jag gör fel…?” eller självhatiska tanker som ”jag är en odugligt, inkompetent och misslyckad människa” Vanligtvis får dessa tankar stor uppmärksamhet hos dig och de får därför stor betydelse och makt. Man kan säga att dessa tankar hålls vid liv med hjälp av den uppmärksamhet som de får och i den metakognitiva terapin tränar man på att reducera mängden av uppmärksamhet som tankarna får. Man kan nästan säga att man svälter ihjäl dem när man stryper tillgången av uppmärksamhet som de får.

Vi kartlägger copingstrategier, som till exempel:

• Att ständigt skanna av hot och fara

• Att planera inför, fundera och analysera under och efter en händelse eller social begivenhet

• Att försöka på att anpassa sig så att du inte sticker ut

Vi undersöker på vilket sätt copingstrategierna är ett hinder för en positiv utveckling. Syftet är att ta reda på vad det är som får dem att dra igång. Hur de har hjälpt dig att överleva men även hur de låser fast dig, odlar otryggheten, hämmar dig och begränsar ditt liv.

Under terapins gång lära du dig nya strategier, för hur du kan agera på ett sätt som inte är självdestruktivt, utan istället utvecklande och stärkande för självbilden och självkänslan.