Metakognitiv terapi

Hur kan Metakognitiv terapi, MCT, hjälpa dig?

Upplever du ångest, stress eller har du fastnat i oro och ältande som gör dig inåtvänd, ledsen eller arg? Har du GAD, OCD, social fobi, PTSD eller en depression? Då kan Metakognitiv terapi, MCT vara den terapiform som kan hjälpa dig bli fri från ångest och depression så att du kan gå vidare i livet med bättre självkänsla och ökad förmåga till närvaro, energi och kraft.

Vad är Metakognitiv terapi, MCT?

I texten som följer kommer jag att använda förkortningarna KBT för Kognitiv beteendeterapi och MCT för Metakognitiv terapi. Jag kommer att beskriva skillnaden mellan de två terapiformerna och ge en mera nyanserad bild av MCT. Jag kommer också att beskriva för vilka fall av psykisk ohälsa MTC är användbar som behandlingsmetod.

KBT och MCT

I traditionell KBT står innehållet av negativa tankar i fokus. Utgångspunkten är att det är dem som får klienten att må dåligt. Ifall klienten beskriver negativa tankar som ”Jag kommer att misslyckas” kan KBT-terapeuten fråga: ”Vad finns det för bevis att du kommer att misslyckas?”

I MCT fokuserar man inte på innehållet, alltså vad klienten tänker. Istället är det hur klienten tänker som är det viktiga. MCT-terapeuten skulle fråga samma klient ”Vad är det för idé med att du oroar dig för att du kommer att misslyckas?” Terapeuten får alltså klienten att tänka på sina tankar på en metanivå. Frågan är inte om klienten värderar sina tankar som negativa, frågan är om hur hen responderar på sina tankar. Tanken ”Jag ska jobba på måndag”, kan en person förknippa med ångest och krav medan en annan förknippar den med glädje och förväntan. Tanken i sig är inte positiv eller negativ men sättet som man väljer att respondera på en tanke avgör hur den påverkar oss.

Metakognitiv terapi bygger på principen att oro och ältande är universella processer som leder till emotionella störningar. Dessa processer är kopplade till felaktiga övertygelser om tänkande och ineffektiva strategier för självreglering.

Vem har utvecklat MCT?

MCT introducerades av Adrian Wells, professor i Klinisk och experimentell psykopatologi på University of Manchester i Storbritannien. Han har i sin forskning identifierat gemensamma processer hos patienter med psykiska störningar.

Adrian Wells upptäckte att det fanns liknande processer i sättet att tänka. Den gemensamma tankestilen hos patienter med olika typ av psykisk ohälsa liknade varandra - uppmärksamheten fokuseras på hot och fara, oro, tankeältande. Klienten har ett överdrivet inåtvänt fokus och ett ständigt försök på att anpassa sig för att undvika det som hen skulle uppleva som farliga eller hotfulla situationer.

MCT är en vidareutveckling av KBT och etablerades som psykoterapiform under mitten av 1990-talet.

I MCT har man samlat dessa olika uppmärksamhetsfokuseringar under ett paraply, Cognitive Attentionel Syndrom, CAS.

Vad är Cognitive Attentionel Syndrom, CAS?

CAS är alltså en term för hur uppmärksamheten hos individen fokuseras på ett sätt som inte gynnar den psykiska hälsan. Inom CAS ryms:

• Hotmonitorering:Man har sina känselspröt ute för att skanna av sin omgivning; ljud, rörelser, ansiktsuttryck eller avsaknad av reaktioner etcetera. Man kan även skanna av sin egen kropp; ökad puls, rodnad, skakningar i för att hitta signaler som kan leda till fara eller hot. Syftet med att oroa sig och hotmonitorera är ofta att vara beredd på det som kan gå fel, bli farligt eller hotfullt, till exempel ”Jag kommer att misslyckas” eller ”Jag kommer att bli attackerad”. ”Better safe than sorry” men ofta blir konsekvensen dock att ångesten ökar.

• Ruminering:Inom den metakognitiva terapin använder man termen ruminering (eng. rumination). Det motsvarar ungefär att idissla. I ett psykologiskt perspektiv betyder det att man tar fram historiska händelser och upplevelser och börjar älta dem i tankarna, analysera och grubbla. Det kan vara i syfte att förstå en händelse eller att få ett svar på frågor som: ”Varför är jag så här?”, ”Varför känner jag mig så?”, ”Hur lyckas jag undvika liknande situationer?” etcetera. Varken förståelsen eller svaren brukar infinna sig. Man känner sig oförmögen att både bryta och byta sitt inre fokus. Man är som låst i sig själv. Det kan leda till en negativ tankespiral som är förödande för självbilden, självkänslan och förmågan till självreglering/affektreglering.

• Ineffektiva anpassningsstrategier:Overksamma copingstrategier. Man försöker anpassa sig för att undvika tillexempel konflikter, separationer eller att bli sårad. Man har strategier eller ritualer för att reducera ångest inför exempelvis risken att misslyckas. Man använder sig av dessa för att försöka hålla kvar känslan av kontroll i en situation som väcker ångest och rädsla eller för att reducera känslan av fara och hot.

Målet i MCT

En människa tänker mer än 3000 tankar varje dag. De flesta tankar minns vi inte ens. Vad är det som gör att några fastnar, driver igång nästa tanke och nästa och till slut blir till en lång kedja av tankar? Vi letar efter svar eller försöker förstå i syfte att må bättre men ofta blir effekten den motsatta. Med hjälp av MCT får klienten insikt i:

• Hur som hen fokuserar sin uppmärksamhet och sina tankar.
• Vad det är som får hen att fastna i dessa tankar.
• Hur det påverkar måendet.
• På vilket sätt hen responderar på sina tankar och fokuserar sin uppmärksamhet.

På detta viset går det att byta fokus innan man hamnar i CAS och man slipper fastna i ältande, oro och ångest. Klienten får en mer realistisk självbild en starkare självkänsla och ökad förmåga till självreglering /affektreglering.